De första nybyggarna

Jädran blir Boänge

Området kallades ursprungligen Jädran och marken ägdes av bönder i Östanbyn. Jädran omfattade både östra och västra stranden av Jädraån. Väster om den äldsta järnvägsbron, vars fundament finns kvar idag låg Jädrans station. Oklart när området området öster om Jädraån bytte namn till Boänge. I församlingsböckerna 1910 är fastighetsbeteckningarna Boänge. Likaså är det oklart varför namnet ändrades; enligt muntliga uppgifter så påminde namnet Jädran för mycket om en väl använd svordom.

Boänge nr 1 Fiskare Högbergs (F)

Fastigheten byggdes ca 1910->.
1913 flyttade fiskaren Hans Johan Högberg (född 1852) in med sin familj från Bruket.
Familjen försörjde sig som fiskare i Storsjön. Läget var naturligtvis utmärkt för en fiskarfamilj – Jädraån på ena sidan och Storsjön på den andra.
Familjen bestod förutom Hans Johan Högberg av:
- Hustrun Margareta
- Barn: Hans, Tyra, Helmer, Klara, Gunnar, Erik.

Huset beboddes under 1950- 60 talet framförallt av Helmer. Fisk saltades fortfarande in till husbehov. Två av bröderna byggde sommarstugor ett hundratal meter söder om huset (G). Ytterligare söderut fanns två stugor (Lövgren och Wahlström). Vid Lövgrens stuga fanns en utmärkt mindre badstrand (I) som Boänges barn ibland (olovandes) badade vid. Wahlströms stuga låg vid yttersta udden mellan åmynningen och Storsjön (H). Helmer cyklade alltid till och från fastigheten med unikaboxen på pakethållaren. Stugägarna åkte moped.

Kråknäs nr 1 (J)

Något söder om Boänge nr 1 på västra åbrinken låg Kråknäs. Fastigheten tillhörde inte Boänge, men räknades som grannar. Det var en mindre jordbruksfastighet som slukades av järnverket under 1960- talet.

Boänge nr 2 Åhlanders (Boängsvägen 50) (A)

Huset byggdes ca 1916. Byggmateriel fraktades med båt på Jädraån, då inga bra vägar fanns. Dessutom gick det antagligen snabbare och blev billigare.
Inflytt var i mars 1917, men folkbokföring på platsen först 1918.
- Familjen bestod av: Edvard och Maria Åhlander (båda födda 1877).
- Barn: Per, Kristina, Anna, Märta, Greta, Britta, Gulli.

Boänge nr. 2 1934
Boänge nr. 2 1934

Familjen Åhlander hade tidigare bott på Valhallavägen, Bruket. Både Edvard och Maria hade arbetat med jordbruk, så det var inget nytt att sköta ett småbruk. Edvard arbetade som martinarbetare i verket sedan 1902 till sin pensionering med långa arbetsdagar, sex dagar i veckan. Jordbruket fick nog övriga familjen ta stort ansvar för. Fastigheten bestod av ett tvåvåningshus med ladugård. På husets bottenvåning fanns farstu, kök, kammare och sal. På övervåning (senare inrett) kök och rum. Kallkällare under huset. Ladugården hade stall, plats för kor och hönsgård. Loge med höskulle och vedbod.

På åkrar ned mot Jädraån bärgades hö och odlades potatis. Det var ett mycket arbetsamt liv, t ex hämtades vatten till kreaturen från Jädraån och släpades till ladugården. Man kokade tvätt som sedan sköljdes vid tvättbryggan i ån.

Under den här tiden pågick första världskriget i Europa. Det var livsmedelsbrist och undernäring. Därför var det viktigt att vara självförsörjande på vissa basvaror. Med en familj på nio personer räckte inte lönen från verket långt.

Under 1940- talet så avvecklades jordbruket. Barnen var utflugna och försörjde sig själva. Edvard och Maria avled under 1950- talet. Därefter förvaltades fastigheten av dödsboet.

Edvard och Maria Åhlander vid Boänge nr 2. 1952
Edvard och Maria Åhlander vid Boänge nr 2. 1952

Boängsvägen 45 (B)

Ca 1945 byggde sonen Per ett hus granne till föräldrarna i Boänge nr 2.

SENARE...

Under ”sportstugeepoken” och 1960- talet arrenderade Boänge nr 2 ut tomter längs Båthusvikens strand, och sommarstugor byggdes (C). Bryggarbilen körde en gång i veckan, liksom fiskbilen från Gävle till katternas stora glädje; de fick alltid en strömming när man handlade fisk.

Brevbäraren Jansson delade ut post på cykel måndag till lördag och Berit stod i Konsumbutiken (E). Telefonkiosk fanns vid Konsum (E), därefter strax norr om Boängsvägen 32. Bussen hade regelbundna turer med ändhållplats vid Konsumbutiken. Det var s k ”Årsundabussarna” även om de kördes av GDG, trånga med stenhårda säten och kraftigt rykande dieselmotorer.

Plötsligt stannade allt…

Boänge drabbades hårt av översvämningen 1966. Över en natt steg vattnet i Jädraån och översvämmade åkrar, skog och lågt liggande hus. Boängsvägen spolades bort på flera ställen. Råttor, möss och sork flydde upp mot högre liggande mark och hus. Skulle man ta sig fram gällde höga gummistövlar med plastpåsar upp över låren.

Skolvägen för barnen blev:
- i skopa på frontlastare över de djupaste vattenfyllda hålen i Boängsvägen
- därefter lastbilsflak över strömmande vatten till Östanå
- sedan I14.s landstigningsbåtar mellan Östanå och Sandviken
- slutligen buss till skolan

Övrigt smått och stort…

  • Boänge hade sin egen Riksspelman. Det var Joel Rådberg som fick hederstiteln på Skansen 1946 ”För präktiga egna låtar och utmärkt spel”.
  • Rådbergs hus låg vid åkanten (se karta 1954 nr 2427).
  • På 1960- talet spolades en isbana vid fotbollsplanen. Ishockeymatcher spelades mellan kvartersgäng från Boänge och Östanå.
  • En av holmarna mot Båthusviken kallades Gretas holme (D) efter ett av familjen Åhlanders barn.
  • Ängarna runt Boänge slogs regelbundet även efter att kreatur inte längre betade. Landskapet skulle hållas öppet.
  • Den gamla järnvägsbron fanns kvar många år efter att järnvägen drogs i nuvarande sträckning. Ett riktigt stolleprov var att balansera på järnbalkarna över ån.
  • Fastighetsägarföreningen ordnade regelbundna fester för de boende.
  • Östanå/ Boänge kyrkliga syförening var mycket aktiv under många år. Några av de kvinnliga medlemmarna hade medlemskap i över 60 år. De sydde, stickade och virkade alster som sedan såldes via lotterier på de välbesökta öppna försäljningsmötena. Kaffe och hembakt serverades och prästen höll tal. All behållning gick till Svenska kyrkans Lutherhjälp.
Bosättningskarta över Boänge
Bosättningskarta över Boänge

Källa och författare: Lars Magnusson, 2025.

Publika källor:

Muntliga källor:
  • Familjen Åhlander